WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 78 WEDDING
Vi stod och kramade om varandra ett tag sedan började vi gå mot hotellet.
- I morgon blir du en bieber, sa Christian och blinkade mot Emmy.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag vaknade av att Christian snarkade till från madrassen på golvet, jag vände mig om och skulle krama om Emmy, men hon var redan uppe. Det låg en lapp på kudden, jag tog den och läste.
" Jag och tjejerna har redan åkt, eftersom du inte får se mig innan bröllopet, tråkigt jag vet. Älskar dig, jag är nervös. Men det blir bra, upp nu. Puss"
Jag log och sedan reste jag mig upp och väckte Christian och Ryan.
- Ni måste upp nu, vi ska fixa oss för bröllopet, klockan är redan 11 och det börjar halv 3! upp med er, skrek jag samtidigt som jag började gå mot toaletten.
Dom mumlade nånting med reste sig ganska snart.
När jag var klar på toaletten med att duscha och så, så gick jag ut igen, den första som stod utanför var Christian, han log ett stressat leende och sprang in och smällde igen dörren efter sig. Jag skrattade lite tyst för mig själv och sedan gick jag till nattduksbordet för och hämta min telefon, jag skulle ringa hit dom som skulle fixa oss tre.
- Hej det var Justin här.
- Hej Justin! Vi tänkte precis ringa dig.
- Vad trevligt, men jag tänkte säga att ni får gärna komma upp nu, vi är väl redo att bli i ordninggjorda.
- Okej, vi är där om tio minuter!
- Bra, hejdå!
- Hej.
EMELIES PERSPEKTIV/3 TIMMAR SENARE:
När vi äntligen var klara var det dags att åka till stället vi skulle ha cermonin på, jag Caitlin, Klara och Nattis gick ut och satte oss i limousinen, sedan bar vi av. Jag var så nervös att jag hade handsvett. Caitlin försökte lugna mig med ett glas champange men det hjälpte inte ett dugg.
När vi kom fram var klockan kvart över, jag som inte visste vad jag skulle göra satt kvar i bilen då Pattie kom. Jag hade inte sett henne på flera månader.
- Hej gumman! Sa hon och klev in i bilen.
- Hej Pattie! Gud vad jag har saknat dig, sa jag och gav henne en hård kram. Hon besvarade kramen sedan log hon.
- Jag ska följa dig in, vi ska vänta i ett rum till cermonin börjar, du får inte träffa Justin ännu.
- Jag vet..
- Förresten! Gud vad fin mage du fått, ser jätte fint ut i klänningen.
- Tack, sa jag och log igen.
- Jermery väntar i rummet vi ska till, han ska följa dig till altaret, eftersom.. Ja, din pappa.
- Ja, tack för att du gjort för mig Pattie, sa jag och kände en tår rinna.
- Nej men gud gumman! Gråt inte, det förstör sminket, kom nu! sa hon och kramade om mig sedan klev vi ur bilen.
När vi kom ut var det fult med paparazi's över allt, det stod flera fans utanför också. Jag log och vinkade till dom, jag kände mig faktikst som en riktig prinsessa.
- Robert, Kristen, Taylor, Miley, Katie och alla dom är redan där inne, sa Pattie och log varmt mot mig.
- Robert Pattinson? Han kunde ju inte komma?
- Tror du han vill missa det här? Sa hon och blinkade med ögat.
När vi kom in så var det större än jag minns, det var så länge sen vi valde ut platsen. Vi fortsatte upp för en stor trappa och sedan in i ett rum där mamma satt på en stol.
- MAMMA! Skrek jag och sprang fram till henne.
- Mitt barn! Sa hon och kramade om mig.
Vi stod och kramades i flera minuter för helt plötsligt kom Jermery in och sa att det var dags, jag svalde hårt då jag såg hur Caitlin, Nattis och Klara gjorde sig redo för att gå efter Jazmyn som skulle vara en såkallad blomflicka som kasade blommor över golvet.
Vi fortsatte ut och ställde oss utanför två stora dörrar, jag stod arm i arm med Jermery som log varmt mot mig, jag såg i hans blick att han menade på att jag inte skulle vara nervös. Men hur skulle jag inte kunna vara?!
JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag stod framme vid altaret med Ryan och Christian bakom mig, jag kollade ut över människorna som satt och väntade, allt från släkt till andra kändisar. Jag kände att jag var så nervös att jag hade handsvett, jag kollade snabb bak på Ryan och Christian som log stolt åt mig. Jag log tillbaka. Helt plötsligt började orgeln spela och alla ställde sig upp, jag tittade med stora ögon bort mot dörren som sakta öppnades. Först kommer Jazmyn in hur söt som helst, sen Nattis och Klara med fina ljuslila klänningar.
När dom stod framme vid altaret så ser jag först pappa, sedan på hans högra sida står Emmy, vackrare än någonsin. Jag fick till och med tårar i ögonen. Jag svalde hårt och tittade häpet på henne. Hon gav mig en varm blick sedan tittade hon ut på alla människor som stod och tog kort på henne. Jag hörde Christian och Ryan viska "wow" och jag log stolt för mig själv.
När hon äntligen stod framme brevid mig kom prästen ut och börja prata, alla satte sig ner och tittade framåt. Jag lyssnade inte så mycket, jag stod mest och snegla på Emmy som stod på min högra sida och tittade på prästen medans han pratade.
- Då var det dags för löftena, som jag förstod det har ni skrivit egna? Sa prästen helt plötsligt.
- Ja, mumlade jag fram.
- Dåsa, ni får ställa er mot varandra och läsa upp dom.
Vi gjorde som han sa och jag tog tag i Emmys händer, sedan började jag prata. Jag försökte komma ihåg löftena så bra som möjligt.
"Min älskade Emelie, vårat liv vi har tillsammans har varit och är helt underbart. Men jag ska inte säga att det inte varit några motgångar, för det har det varit. Men vi älskar varandra, jag älskar dig så pass mycket att vi klarat det.
Hur vi träffades är en ganska rolig historia, det hela började med en konsert jag hade i Gerorgia. Emmy åkte dit med sina bästa kompisar för att gå på den, när dom kom fram till hotellet så visade det sig vara det hotellet jag bodde på. Jag satt i resturangen när dom kom in och åt, som tur var såg dom mig inte. För då hade nog både Nattis och Klara blivit galna. Men min blick fasnade på Emmy direkt, jag tyckte att hennes röst var len och mjuk, hennes långa hår såg ut som änglahår. Hur det än var så gick dom där ifrån ganska snabbt så jag fick aldrig en chans att prata med henne. Dagen efter var min konsert, och då såg jag henne i kön när jag åkte förbi, jag bad Kenny gå ut och ta henne in till min louge innan konserten, sagt som gjort så kom hon in där förvrirrad, jag bad henne bli min onelesslonleygirl, hon gick med på det. Listig som jag var lämnade jag en lapp i blommorna, där det stod att jag ville träffa henne. Vi gick ut på en dejt och hon verkade inte intresserad alls, jag gjorde allt jag kunde. Sedan frågade jag henne vad hon tyckte om mig, och då sa hon att hon inte gillade mig, jag blev förstörd och sprang ut på gatan och stod i regnet, hon kom efter mig och sa att hon inte hann prata klart. Hon berättade att hon inte gillat mig från början men när jag tog upp henne som onelesslonleygirl och kysste henne på kinden så smälte hon så fort hon tittade på mig. Det var då, när hon sa det så visste jag att du var den rätta, våran första kyss var dne kvällen, i spöregnet, dina läppar smakade vanlij efter glassen vi ätit. Jag minns det så väl, även fast vi bara känt varandra i några timmar den kvällen, så visste jag att det var dig jag skulle leva med livet ut, jag älskar dig Emelie." Avlustade jag meningen och tittade på henne, hon grät. Det såg jag. Fast det var lyckotårar.
Alla klappade händerna, kankse man inte ska göra på ett bröllop, men alla var så rörda så ingen visste väl vad dom skulle göra.
- Dåsa Emelie, din tur, sa prästen och log mot henne. Emmy nickade tillbaka och svalde hårt, sedan samlade hon sig och började prata.
"Jag bodde i Svergie, efter att min pappa dog. Det var mycket prat om Justin där, men alla sa bara Bieber, så jag trodde det var ett klädmärke för jag lyssnade aldrig så noga på vad dom sa. När min mamma blev befodrad så flyttade vi tillbaka till New York, vi började om och jag fick träffa Nattis och Klara igen som också var galna i Justin. De tvingade med mig till Georgia på en konsert, jag tyckte inte alls om honom då. Men dom övertalade mig och vi åkte dit.
När vi kom fram så gick vi och åt sedan la vi oss nästan direkt och sov. Dagen efter var konserten, Kenny kom ut när vi stod i kön och bad mig följa med in, förvirrad som jag var försvann jag in där i konserthuset, vi gick in i Justin louge och direkt när jag såg hans leende så blev jag helt varm. Han kramade om mig och bad mig blandannat vara hans ollg, jag svarade ja men visste knappt vad det var. Jag gick ut igen och Klara och Nattis började direkt med sina frågor, jag sa att Kenny visade mig vägen till scenen.
När Justin sjöng för mig den kvällen, när han tittade in i mina ögon, då jag såg hans glittriga gyllenbruna ögon, så visste jag att jag fallit. Jag fick mina blommor och sedan gå bakom scenen igen, Justin kom fram och frågade om jag gillade lappen, jag som rodnade direkt försökte samla mig och svara ja så gott det gick.
Senare på kvällen träffades vi, så som Justin sa. Vi kysstes i regnet och sedan gick vi upp till hans svit och drack varm choklad. Han sjöng Favorite girl för mig då, jag var dödskär i honom redan då. Jag trodde förstås att han gjorde så i varje stad. Eller att det inte skulle bli nånting för jag var ju en helt vanlig tjej. Efter den kvällen så fortsatte vi träffas. Det visade sig att Justin skulle stanna i Georgia en vecka precis som jag och sedan åka till New York i två månader där jag bodde. Dagen efter vår första dejt gick vi ut igen, det här gången tog Justin mig till en stor byggnad, där inne tvingade han mig och sjunga, han sa att jag sjöng som en gud. Efter dom två dagarna så har vi inprincip suttit ihop. Jag älskar dig av hela mitt hjärta och skulle aldrig någonsin kunna leva med någon annan än dig." Hon avslutade med en varm blick mot mig, jag som inte brukade gråta bland människor kunde inte låta bli.
- Dåsa, Justin Drew Bieber, tager du Emelie Maria Stevens till din äkta maka, och älska henne i nöd och lust?
- Ja, absolut.
- Emelie Maria Stevens, tager du, Justin drew bieber till din äkta make och älskar honom i nöd och lust?
- Absolut.
- Här med förklarar jag er man och hustru, du får nu kyssa bruden.
Jag gick närmare Emmy och lyfte hennes slöja, jag log mot henne sedan gav jag henne en passionerad kyss som varade längre än det var meningen. Men det var nästan ovanligt att sluta.
- Jag älskar dig Emelie Bieber, viskade jag i hennes öra när människorna stod upp och applåderade.
Sorry för att jag inte skrivit, men har haft noll idér till den här delen. Hoppas det blev bra!
Kommentera.
- I morgon blir du en bieber, sa Christian och blinkade mot Emmy.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag vaknade av att Christian snarkade till från madrassen på golvet, jag vände mig om och skulle krama om Emmy, men hon var redan uppe. Det låg en lapp på kudden, jag tog den och läste.
" Jag och tjejerna har redan åkt, eftersom du inte får se mig innan bröllopet, tråkigt jag vet. Älskar dig, jag är nervös. Men det blir bra, upp nu. Puss"
Jag log och sedan reste jag mig upp och väckte Christian och Ryan.
- Ni måste upp nu, vi ska fixa oss för bröllopet, klockan är redan 11 och det börjar halv 3! upp med er, skrek jag samtidigt som jag började gå mot toaletten.
Dom mumlade nånting med reste sig ganska snart.
När jag var klar på toaletten med att duscha och så, så gick jag ut igen, den första som stod utanför var Christian, han log ett stressat leende och sprang in och smällde igen dörren efter sig. Jag skrattade lite tyst för mig själv och sedan gick jag till nattduksbordet för och hämta min telefon, jag skulle ringa hit dom som skulle fixa oss tre.
- Hej det var Justin här.
- Hej Justin! Vi tänkte precis ringa dig.
- Vad trevligt, men jag tänkte säga att ni får gärna komma upp nu, vi är väl redo att bli i ordninggjorda.
- Okej, vi är där om tio minuter!
- Bra, hejdå!
- Hej.
EMELIES PERSPEKTIV/3 TIMMAR SENARE:
När vi äntligen var klara var det dags att åka till stället vi skulle ha cermonin på, jag Caitlin, Klara och Nattis gick ut och satte oss i limousinen, sedan bar vi av. Jag var så nervös att jag hade handsvett. Caitlin försökte lugna mig med ett glas champange men det hjälpte inte ett dugg.
När vi kom fram var klockan kvart över, jag som inte visste vad jag skulle göra satt kvar i bilen då Pattie kom. Jag hade inte sett henne på flera månader.
- Hej gumman! Sa hon och klev in i bilen.
- Hej Pattie! Gud vad jag har saknat dig, sa jag och gav henne en hård kram. Hon besvarade kramen sedan log hon.
- Jag ska följa dig in, vi ska vänta i ett rum till cermonin börjar, du får inte träffa Justin ännu.
- Jag vet..
- Förresten! Gud vad fin mage du fått, ser jätte fint ut i klänningen.
- Tack, sa jag och log igen.
- Jermery väntar i rummet vi ska till, han ska följa dig till altaret, eftersom.. Ja, din pappa.
- Ja, tack för att du gjort för mig Pattie, sa jag och kände en tår rinna.
- Nej men gud gumman! Gråt inte, det förstör sminket, kom nu! sa hon och kramade om mig sedan klev vi ur bilen.
När vi kom ut var det fult med paparazi's över allt, det stod flera fans utanför också. Jag log och vinkade till dom, jag kände mig faktikst som en riktig prinsessa.
- Robert, Kristen, Taylor, Miley, Katie och alla dom är redan där inne, sa Pattie och log varmt mot mig.
- Robert Pattinson? Han kunde ju inte komma?
- Tror du han vill missa det här? Sa hon och blinkade med ögat.
När vi kom in så var det större än jag minns, det var så länge sen vi valde ut platsen. Vi fortsatte upp för en stor trappa och sedan in i ett rum där mamma satt på en stol.
- MAMMA! Skrek jag och sprang fram till henne.
- Mitt barn! Sa hon och kramade om mig.
Vi stod och kramades i flera minuter för helt plötsligt kom Jermery in och sa att det var dags, jag svalde hårt då jag såg hur Caitlin, Nattis och Klara gjorde sig redo för att gå efter Jazmyn som skulle vara en såkallad blomflicka som kasade blommor över golvet.
Vi fortsatte ut och ställde oss utanför två stora dörrar, jag stod arm i arm med Jermery som log varmt mot mig, jag såg i hans blick att han menade på att jag inte skulle vara nervös. Men hur skulle jag inte kunna vara?!
JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag stod framme vid altaret med Ryan och Christian bakom mig, jag kollade ut över människorna som satt och väntade, allt från släkt till andra kändisar. Jag kände att jag var så nervös att jag hade handsvett, jag kollade snabb bak på Ryan och Christian som log stolt åt mig. Jag log tillbaka. Helt plötsligt började orgeln spela och alla ställde sig upp, jag tittade med stora ögon bort mot dörren som sakta öppnades. Först kommer Jazmyn in hur söt som helst, sen Nattis och Klara med fina ljuslila klänningar.
När dom stod framme vid altaret så ser jag först pappa, sedan på hans högra sida står Emmy, vackrare än någonsin. Jag fick till och med tårar i ögonen. Jag svalde hårt och tittade häpet på henne. Hon gav mig en varm blick sedan tittade hon ut på alla människor som stod och tog kort på henne. Jag hörde Christian och Ryan viska "wow" och jag log stolt för mig själv.
När hon äntligen stod framme brevid mig kom prästen ut och börja prata, alla satte sig ner och tittade framåt. Jag lyssnade inte så mycket, jag stod mest och snegla på Emmy som stod på min högra sida och tittade på prästen medans han pratade.
- Då var det dags för löftena, som jag förstod det har ni skrivit egna? Sa prästen helt plötsligt.
- Ja, mumlade jag fram.
- Dåsa, ni får ställa er mot varandra och läsa upp dom.
Vi gjorde som han sa och jag tog tag i Emmys händer, sedan började jag prata. Jag försökte komma ihåg löftena så bra som möjligt.
"Min älskade Emelie, vårat liv vi har tillsammans har varit och är helt underbart. Men jag ska inte säga att det inte varit några motgångar, för det har det varit. Men vi älskar varandra, jag älskar dig så pass mycket att vi klarat det.
Hur vi träffades är en ganska rolig historia, det hela började med en konsert jag hade i Gerorgia. Emmy åkte dit med sina bästa kompisar för att gå på den, när dom kom fram till hotellet så visade det sig vara det hotellet jag bodde på. Jag satt i resturangen när dom kom in och åt, som tur var såg dom mig inte. För då hade nog både Nattis och Klara blivit galna. Men min blick fasnade på Emmy direkt, jag tyckte att hennes röst var len och mjuk, hennes långa hår såg ut som änglahår. Hur det än var så gick dom där ifrån ganska snabbt så jag fick aldrig en chans att prata med henne. Dagen efter var min konsert, och då såg jag henne i kön när jag åkte förbi, jag bad Kenny gå ut och ta henne in till min louge innan konserten, sagt som gjort så kom hon in där förvrirrad, jag bad henne bli min onelesslonleygirl, hon gick med på det. Listig som jag var lämnade jag en lapp i blommorna, där det stod att jag ville träffa henne. Vi gick ut på en dejt och hon verkade inte intresserad alls, jag gjorde allt jag kunde. Sedan frågade jag henne vad hon tyckte om mig, och då sa hon att hon inte gillade mig, jag blev förstörd och sprang ut på gatan och stod i regnet, hon kom efter mig och sa att hon inte hann prata klart. Hon berättade att hon inte gillat mig från början men när jag tog upp henne som onelesslonleygirl och kysste henne på kinden så smälte hon så fort hon tittade på mig. Det var då, när hon sa det så visste jag att du var den rätta, våran första kyss var dne kvällen, i spöregnet, dina läppar smakade vanlij efter glassen vi ätit. Jag minns det så väl, även fast vi bara känt varandra i några timmar den kvällen, så visste jag att det var dig jag skulle leva med livet ut, jag älskar dig Emelie." Avlustade jag meningen och tittade på henne, hon grät. Det såg jag. Fast det var lyckotårar.
Alla klappade händerna, kankse man inte ska göra på ett bröllop, men alla var så rörda så ingen visste väl vad dom skulle göra.
- Dåsa Emelie, din tur, sa prästen och log mot henne. Emmy nickade tillbaka och svalde hårt, sedan samlade hon sig och började prata.
"Jag bodde i Svergie, efter att min pappa dog. Det var mycket prat om Justin där, men alla sa bara Bieber, så jag trodde det var ett klädmärke för jag lyssnade aldrig så noga på vad dom sa. När min mamma blev befodrad så flyttade vi tillbaka till New York, vi började om och jag fick träffa Nattis och Klara igen som också var galna i Justin. De tvingade med mig till Georgia på en konsert, jag tyckte inte alls om honom då. Men dom övertalade mig och vi åkte dit.
När vi kom fram så gick vi och åt sedan la vi oss nästan direkt och sov. Dagen efter var konserten, Kenny kom ut när vi stod i kön och bad mig följa med in, förvirrad som jag var försvann jag in där i konserthuset, vi gick in i Justin louge och direkt när jag såg hans leende så blev jag helt varm. Han kramade om mig och bad mig blandannat vara hans ollg, jag svarade ja men visste knappt vad det var. Jag gick ut igen och Klara och Nattis började direkt med sina frågor, jag sa att Kenny visade mig vägen till scenen.
När Justin sjöng för mig den kvällen, när han tittade in i mina ögon, då jag såg hans glittriga gyllenbruna ögon, så visste jag att jag fallit. Jag fick mina blommor och sedan gå bakom scenen igen, Justin kom fram och frågade om jag gillade lappen, jag som rodnade direkt försökte samla mig och svara ja så gott det gick.
Senare på kvällen träffades vi, så som Justin sa. Vi kysstes i regnet och sedan gick vi upp till hans svit och drack varm choklad. Han sjöng Favorite girl för mig då, jag var dödskär i honom redan då. Jag trodde förstås att han gjorde så i varje stad. Eller att det inte skulle bli nånting för jag var ju en helt vanlig tjej. Efter den kvällen så fortsatte vi träffas. Det visade sig att Justin skulle stanna i Georgia en vecka precis som jag och sedan åka till New York i två månader där jag bodde. Dagen efter vår första dejt gick vi ut igen, det här gången tog Justin mig till en stor byggnad, där inne tvingade han mig och sjunga, han sa att jag sjöng som en gud. Efter dom två dagarna så har vi inprincip suttit ihop. Jag älskar dig av hela mitt hjärta och skulle aldrig någonsin kunna leva med någon annan än dig." Hon avslutade med en varm blick mot mig, jag som inte brukade gråta bland människor kunde inte låta bli.
- Dåsa, Justin Drew Bieber, tager du Emelie Maria Stevens till din äkta maka, och älska henne i nöd och lust?
- Ja, absolut.
- Emelie Maria Stevens, tager du, Justin drew bieber till din äkta make och älskar honom i nöd och lust?
- Absolut.
- Här med förklarar jag er man och hustru, du får nu kyssa bruden.
Jag gick närmare Emmy och lyfte hennes slöja, jag log mot henne sedan gav jag henne en passionerad kyss som varade längre än det var meningen. Men det var nästan ovanligt att sluta.
- Jag älskar dig Emelie Bieber, viskade jag i hennes öra när människorna stod upp och applåderade.
Sorry för att jag inte skrivit, men har haft noll idér till den här delen. Hoppas det blev bra!
Kommentera.
OBS
Jag har varit bortrest sen jag sist skrev till nu, därför lovar jag en ny del ikväll. Senast i morgon.
Då är det alltså bröllopsdelen som kommer upp, spännande va?!
WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 77
- Tack älskling! Sa han och log samtidigt som han tittade bak på Jazmyn och Jason.
EMELIES PERSPEKTIV:
Dagarna gick otroligt fort, i morgon skulle vi gifta oss. Jag var sjukt nervös men försökte inte visa det, utan jag satt hela tiden och skrev på mitt löfte som vi ska ge varandra. Vi har bestämt att vi ska skriva egna istället för att läsa dom tradionella.
- Vad gör du där inne egentligen älskling? Jag måste kissa! Halv skek Justin helt plötsligt samtidigt som han bankade på toalett dörren.
- Jag skriver, jag måste ha lugn och ro! Du får inte veta vad jag skriver!
- Är du inte klar med löftet ännu?
- Nej, sluta få det så uppenbart att jag borde vara det, sa jag irriterat och slet upp dörren, jag gick hårt in i honom utan att bry mig, sedan fortsatte jag ut på balkongen och satte mig i solen.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag röck till när Emmy slet upp dörren, hon marserade ut och slog hårt axeln in i mitt bröst. Jag hann inte säga nånting innan hon stormade vidare ut på balkongen. Jag gick in på toan och stängde dörren.
Jag var tvungen att kissa innan jag gick ut till henne, för har hållt mig hela dagen. Jag får gå på äggskal nu för tiden för Emmy blir irriterad över allt, jag önskar bara att bebisen kunde ploppa ut snart. Men det var två månader kvar..
När jag var klar på toaletten så gick jag ut på balkongen, när jag kom ut så såg jag Emmy sitta med huvudet mellan knäna och snyfta. Jag gick fram och satte mig brevid henne i soffan och höll om henne.
- Älskade du.. Viskade jag tyst samtidigt som jag vaggade henne fram och tillbaka.
- Jag vill bara att talet ska bli det bästa, någonsin, men jag kan inte beskriva i ord hur mycket jag älskar dig, det kommer inte gå.. Snyftade hon fram.
- Det behöver inte vara långt, du behöver inte få ner allt. Jag vet att du älskar mig, det behöver inte vara något speciellt vännen, sa jag och kysste hennes panna.
- Menar du det? sa hon försiktigt och tittade upp på mig.
- Ja, jag menar det.
- Tack, sa hon och kysste mig.
- Nu ringer jag pappa så åker vi och äter på någon bra resturang, sen ikväll kommer Caitlin, Christian, Ryan, Nattis och Klara.
- Ja juste, ring så går jag in och tar bort min macara under ögonen.
Hon sprang in och jag tog upp telefonen och ringde pappa, det visade sig att han var nere på stan och tittade lite så vi skulle mötas om dryg en halvtimma vid hamnen.
Jag gick in och började göra mig i ordning också, jag tog på mig ett par jeans och en skjorta, sedan vita supra.
- Vad ska du ha på dig babe? Sa jag när jag stod och fixa mitt hår.
- En klänning, det enda jag kan ha ny för tiden, sa emmy och skrattade lite.
- Du är fin iallafall babe, sa jag samtidigt som jag sträckte mig efter waxburken.
- Tack babe, vet du när Caitlin och dom kommer?
- Nej, eller runt halv nio tror jag, där omkring iallafall.
När vi var klara så gick vi ner i lobbyn och sedan ut i den varma sommarkvällen, vi började gå mot Italiens hamn samtidigt som vi pratade om bröllopet. Det var ju i morgon.. Vi skulle inte ha någon möhippa någon utav oss, man har ju möhippa för att fira sin sista kväll fri, ungefär. Men vi ville inget annat än att vara med varandra så vi såg ingen nytta i att ha en över huvudtaget.
- Tja mina favoriter! Sa pappa när vi kom fram.
- Hej! Sa Emmy och log.
- Vart ska vi äta? Sa jag och tittade mig omkring.
- Jag har hittat en barnvänlig resturang här borta i närheten, med tanke på Jason och Jazmyn.
- Ja okej då går vi dit då, sa jag och log.
När vi kom fram så satte vi oss utanför eftersom det var så fint när solen låg över vattnet, vi beställde varsin spagetti carbonara och en varsin dricka till det. Jazmyn och Jason fick pannkakor såklart.
- Så, i morgon blir du en av oss! Sa pappa och puttade till Emmy lätt i armen.
- Ja, det blir jag! Äntligen, sa Emmy och log.
Vi fortsatte småprata tills maten kom ut, under måltiden sa ingen nånting, vi bara satt tysta och kasta i oss maten. Alla var nog hungrigare än vad vi känt.
När vi var klara så var klockan runt 9, jag fick ett sms av Caitlin som sa att dom var vid hamnen.
- Caitlin och dom är någonstans vid hamnen! Och dom vet inte att vi också är det, sa jag och blinkade med ena ögat mot Emmy.
- Nu ska inte jag störa ungdomarna mer, Jason och Jazmyn måste tillbaka till hotellet och sova eftersom det är en stor dag i morgon, hejdå! Sa pappa och kramade om oss båda.
När han gått så kollade Emmy sig runt omkring.
- Sa dom vart vid hamnen dom var?
- Nej, kom vi går runt, den är ju inte så lång, sa jag och tog hennes hand.
Vi gick och småprata då vi fick syn på 5 stycken personer som gick med varsina resväskor. Vi satte oss på en bänk och höll en tidning framför oss.
- Jag kommer inte kunna hålla mig för skratt, sa Emmy och fnittrade bakom tidningen.
- Jo, ssshh, sa jag och skrattade lite sedan blev jag tyst.
Vi satt bakom tidningen en stund sedan hörde vi deras röster passera.
" kolla dom där två som sitter bakom tidningen, vad knäppt, " hörde vi Christian viska.
- Det kankse det är! Sa både jag och Emmy och hoppade fram.
- NEJ.. ÅH! HEJ! Skrek dom och hoppade på oss.
- SHIT VAD STOR DU BLIVIT EMMY, Sa Caitlin och tittade på Emmys mage.
- Jag vet det är helt sjukt! Sa Emmy stolt.
Vi stod och kramade om varandra ett tag sedan började vi gå mot hotellet.
- I morgon blir du en bieber, sa Christian och blinkade mot Emmy.
Kommentera!
btw, det kommer bli lite blandade bilder på "bröllopsbilderna" det var jätte svårt att hitta samma och sådanna som passade till storyn. men jag hoppas det blir bra iallafall!
EMELIES PERSPEKTIV:
Dagarna gick otroligt fort, i morgon skulle vi gifta oss. Jag var sjukt nervös men försökte inte visa det, utan jag satt hela tiden och skrev på mitt löfte som vi ska ge varandra. Vi har bestämt att vi ska skriva egna istället för att läsa dom tradionella.
- Vad gör du där inne egentligen älskling? Jag måste kissa! Halv skek Justin helt plötsligt samtidigt som han bankade på toalett dörren.
- Jag skriver, jag måste ha lugn och ro! Du får inte veta vad jag skriver!
- Är du inte klar med löftet ännu?
- Nej, sluta få det så uppenbart att jag borde vara det, sa jag irriterat och slet upp dörren, jag gick hårt in i honom utan att bry mig, sedan fortsatte jag ut på balkongen och satte mig i solen.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag röck till när Emmy slet upp dörren, hon marserade ut och slog hårt axeln in i mitt bröst. Jag hann inte säga nånting innan hon stormade vidare ut på balkongen. Jag gick in på toan och stängde dörren.
Jag var tvungen att kissa innan jag gick ut till henne, för har hållt mig hela dagen. Jag får gå på äggskal nu för tiden för Emmy blir irriterad över allt, jag önskar bara att bebisen kunde ploppa ut snart. Men det var två månader kvar..
När jag var klar på toaletten så gick jag ut på balkongen, när jag kom ut så såg jag Emmy sitta med huvudet mellan knäna och snyfta. Jag gick fram och satte mig brevid henne i soffan och höll om henne.
- Älskade du.. Viskade jag tyst samtidigt som jag vaggade henne fram och tillbaka.
- Jag vill bara att talet ska bli det bästa, någonsin, men jag kan inte beskriva i ord hur mycket jag älskar dig, det kommer inte gå.. Snyftade hon fram.
- Det behöver inte vara långt, du behöver inte få ner allt. Jag vet att du älskar mig, det behöver inte vara något speciellt vännen, sa jag och kysste hennes panna.
- Menar du det? sa hon försiktigt och tittade upp på mig.
- Ja, jag menar det.
- Tack, sa hon och kysste mig.
- Nu ringer jag pappa så åker vi och äter på någon bra resturang, sen ikväll kommer Caitlin, Christian, Ryan, Nattis och Klara.
- Ja juste, ring så går jag in och tar bort min macara under ögonen.
Hon sprang in och jag tog upp telefonen och ringde pappa, det visade sig att han var nere på stan och tittade lite så vi skulle mötas om dryg en halvtimma vid hamnen.
Jag gick in och började göra mig i ordning också, jag tog på mig ett par jeans och en skjorta, sedan vita supra.
- Vad ska du ha på dig babe? Sa jag när jag stod och fixa mitt hår.
- En klänning, det enda jag kan ha ny för tiden, sa emmy och skrattade lite.
- Du är fin iallafall babe, sa jag samtidigt som jag sträckte mig efter waxburken.
- Tack babe, vet du när Caitlin och dom kommer?
- Nej, eller runt halv nio tror jag, där omkring iallafall.
När vi var klara så gick vi ner i lobbyn och sedan ut i den varma sommarkvällen, vi började gå mot Italiens hamn samtidigt som vi pratade om bröllopet. Det var ju i morgon.. Vi skulle inte ha någon möhippa någon utav oss, man har ju möhippa för att fira sin sista kväll fri, ungefär. Men vi ville inget annat än att vara med varandra så vi såg ingen nytta i att ha en över huvudtaget.
- Tja mina favoriter! Sa pappa när vi kom fram.
- Hej! Sa Emmy och log.
- Vart ska vi äta? Sa jag och tittade mig omkring.
- Jag har hittat en barnvänlig resturang här borta i närheten, med tanke på Jason och Jazmyn.
- Ja okej då går vi dit då, sa jag och log.
När vi kom fram så satte vi oss utanför eftersom det var så fint när solen låg över vattnet, vi beställde varsin spagetti carbonara och en varsin dricka till det. Jazmyn och Jason fick pannkakor såklart.
- Så, i morgon blir du en av oss! Sa pappa och puttade till Emmy lätt i armen.
- Ja, det blir jag! Äntligen, sa Emmy och log.
Vi fortsatte småprata tills maten kom ut, under måltiden sa ingen nånting, vi bara satt tysta och kasta i oss maten. Alla var nog hungrigare än vad vi känt.
När vi var klara så var klockan runt 9, jag fick ett sms av Caitlin som sa att dom var vid hamnen.
- Caitlin och dom är någonstans vid hamnen! Och dom vet inte att vi också är det, sa jag och blinkade med ena ögat mot Emmy.
- Nu ska inte jag störa ungdomarna mer, Jason och Jazmyn måste tillbaka till hotellet och sova eftersom det är en stor dag i morgon, hejdå! Sa pappa och kramade om oss båda.
När han gått så kollade Emmy sig runt omkring.
- Sa dom vart vid hamnen dom var?
- Nej, kom vi går runt, den är ju inte så lång, sa jag och tog hennes hand.
Vi gick och småprata då vi fick syn på 5 stycken personer som gick med varsina resväskor. Vi satte oss på en bänk och höll en tidning framför oss.
- Jag kommer inte kunna hålla mig för skratt, sa Emmy och fnittrade bakom tidningen.
- Jo, ssshh, sa jag och skrattade lite sedan blev jag tyst.
Vi satt bakom tidningen en stund sedan hörde vi deras röster passera.
" kolla dom där två som sitter bakom tidningen, vad knäppt, " hörde vi Christian viska.
- Det kankse det är! Sa både jag och Emmy och hoppade fram.
- NEJ.. ÅH! HEJ! Skrek dom och hoppade på oss.
- SHIT VAD STOR DU BLIVIT EMMY, Sa Caitlin och tittade på Emmys mage.
- Jag vet det är helt sjukt! Sa Emmy stolt.
Vi stod och kramade om varandra ett tag sedan började vi gå mot hotellet.
- I morgon blir du en bieber, sa Christian och blinkade mot Emmy.
Kommentera!
btw, det kommer bli lite blandade bilder på "bröllopsbilderna" det var jätte svårt att hitta samma och sådanna som passade till storyn. men jag hoppas det blir bra iallafall!
WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 76
- Jag älskar dig, med hela mitt hjärta, viskade jag tyst i hans öra.
EMELIES PERSPEKTIV:
Han tittade på mig en stund, rakt in i mina ögon. Sedan log han sitt underbara leende. Jag kysste honom ömt, sedan tittade jag på honom igen.
- Jag älskar dig, om en vecka gifter vi oss, sa han och log.
- Jag vet, då blir jag äntligen Emelie Bieber, gud alltså, min dröm går äntligen i uppfyllelse.
- Så inga andra har gjort det? Sa han och blinkade med ögat.
- Jo, men sjungandet, med barnet och dig, men nu blir jag din på riktigt.
- Bara på papper, du har alltid varit min. Älskade du, sa han och samtidigt som han ögon glittrade.
Helt plötsligt ringde Justins telefon och han for upp samtidigt som jag satt på honom med benen på varsin sida, han sträckte sig över telefonen och sedan svarade han.
- Hallå det är Justin?
- Åh vad roligt! Äntligen, så allt är klart?
- Tack så mycket, vi kommer över sen. Hejdå! Sa han och la på.
Jag tittade förundrat på honom när han la telefonen på bordet igen, han log stort hela tiden och jag kände hur värmen från hans leende spred sig över hela rummet.
- Men säg då! Sa jag förväntansfullt.
- Nej....
- JO! SÄG! Sa jag och klev av honom.
- Jag tänker inte prata med dig mer om du inte säger, sa jag och försökte se arg och seriös ut, men hans leende gjorde det omöjligt.
- Okej då, jag vill ju inte att du ska sluta prata med mig.. Din klänning är klar, kändisar som ska uppträda är klara, bord och blommor, ljus och prästen är klara. Nu kan vi bara slappna av.. Sa han och log ett avslappnad leende.
- På riktigt?
- Ja på riktigt!
- ÅH ÄLSKADE! VI SKA GIFTA OSS! DET ÄR PÅ RIKTIGT NU!
- Ja, det har det alltid varit, sa han och blinkade med ögat.
JUSTINS PERSPEKTIV/DAGEN EFTER:
Jag vaknade upp av att Emmy gick runt och undrade vad hon skulle ha på sig, hon släpade fötterna efter sig och var otroligt stressad.
- Älskling, vad gör du?
- Jag måste ha något och ha på mig.. Din p.. Nej, det är inget, jag måste ha något och ha på mig bara..
- Varför.. Det händer ingenting speciellt idag, vi har en vecka framför oss av lugn, sa jag och sträckte på mig.
- Mm...
- Förresten vadå min p..?
- Nej, ingeting sov du. Eller nej, gå och duscha, sätt på dig nått fint.
Jag sa inte emot utan gjorde som hon sa, jag märkte att hon hade planerat nånting, för Emmy är som en öppen bok. Men jag kunde inte sätta fingret på vad det var. Jag tog fram ett par svara jeans, gråa supra och sen en enkel vit t-shirt. Sedan gick jag in till badrummet och hoppade in i duschen.
EMELIES PERSPEKTIV:
Jag var otroligt nervös för att Jermery skulle komma, jag hade ingen aning om varför, eftersom vi hade träffats hundra gånger förut. Men med tanke på att han inte har sett mig gravid i verkligheten förut, det kankse var det som skrämde mig, eller att Justin inte visste.
Jag rotade igenom min såkallade garderob som jag hade på hotellrummet och till sist hittade jag en sommrig klänning som jag kunde ha, vi var trots allt i Italien nu satt det passade ganska bra.
- Är du klar snart babe? Ropade jag när jag försökte få på mig klänningen.
- Ja nu! Sa han tillbaka och kom ut från badrummet.
- Hjälp mig och knäpp klänningen där bak, jag är för tjock, sa jag och flinade mot honom. Han bara skakade på huvudet och gjorde som jag sa.
När vi var helt klara med att äta frukost osv, så gick vi ner i lobbyn, Justin gick efter mig och undrade vart vi skulle.
- Kom, vi ska åka. Jag kör, sa Emmy och log.
- Jag kommer.. Sa han fundersamt med ett leende på läpparna.
Vi hoppade in i bilen och började åka mot Italiens flygplats, jag har ganska bra lokalsinne så jag visste exakt vilken väg vi skulle, när vi äntligen kom fram så tittade Justin ännu mer fundersamt på mig, men han sa ingenting utan han följde bara efter mig in i den stora flygplatsen.
Vi gick en bit och sedan såg jag Jermery stå och vinka tillsammans med Jason och Jazmyn, när Jazmyn fick syn på mig och Justin kom hon springades. Det roliga var att Justin hade inte sett dom eftersom han hela tiden gick med mobilen under näsan och tittade på twitter, helt plötsligt kom och fram och hoppade på oss.
- HEJ EMMY OCH JUSTIN! Skrek hon och drog i oss, Justin tittade med stora ögon på henne innan han riktigt fattade att hon var där på riktigt, sedan bar han upp henne och kramade om henne hårt.
- Vad tjock Emmy har blivit, sa Jazmyn och fnittradet till. Justin skrattade också. Helt plötsligt kom någon fram och kramade mig.
- ÅH! Jag ska bli Farfar! Gud vad stor du blivit Emmy, sa Jermery när han kramade om mig.
- Jag vet, lillen bara växer och växer.. sa jag stolt och klappade mig om magen.
När vi alla stått och småpratat en stund och när vi äntligen satt i bilen så log Justin stort mot mig. Han såg så himla glad ut, det här var precis vad han behövde.
- Tack älskling! Sa han och log samtidigt som han tittade bak på Jazmyn och Jason.
Kommentera ifall ni vill ha mer! :)
EMELIES PERSPEKTIV:
Han tittade på mig en stund, rakt in i mina ögon. Sedan log han sitt underbara leende. Jag kysste honom ömt, sedan tittade jag på honom igen.
- Jag älskar dig, om en vecka gifter vi oss, sa han och log.
- Jag vet, då blir jag äntligen Emelie Bieber, gud alltså, min dröm går äntligen i uppfyllelse.
- Så inga andra har gjort det? Sa han och blinkade med ögat.
- Jo, men sjungandet, med barnet och dig, men nu blir jag din på riktigt.
- Bara på papper, du har alltid varit min. Älskade du, sa han och samtidigt som han ögon glittrade.
Helt plötsligt ringde Justins telefon och han for upp samtidigt som jag satt på honom med benen på varsin sida, han sträckte sig över telefonen och sedan svarade han.
- Hallå det är Justin?
- Åh vad roligt! Äntligen, så allt är klart?
- Tack så mycket, vi kommer över sen. Hejdå! Sa han och la på.
Jag tittade förundrat på honom när han la telefonen på bordet igen, han log stort hela tiden och jag kände hur värmen från hans leende spred sig över hela rummet.
- Men säg då! Sa jag förväntansfullt.
- Nej....
- JO! SÄG! Sa jag och klev av honom.
- Jag tänker inte prata med dig mer om du inte säger, sa jag och försökte se arg och seriös ut, men hans leende gjorde det omöjligt.
- Okej då, jag vill ju inte att du ska sluta prata med mig.. Din klänning är klar, kändisar som ska uppträda är klara, bord och blommor, ljus och prästen är klara. Nu kan vi bara slappna av.. Sa han och log ett avslappnad leende.
- På riktigt?
- Ja på riktigt!
- ÅH ÄLSKADE! VI SKA GIFTA OSS! DET ÄR PÅ RIKTIGT NU!
- Ja, det har det alltid varit, sa han och blinkade med ögat.
JUSTINS PERSPEKTIV/DAGEN EFTER:
Jag vaknade upp av att Emmy gick runt och undrade vad hon skulle ha på sig, hon släpade fötterna efter sig och var otroligt stressad.
- Älskling, vad gör du?
- Jag måste ha något och ha på mig.. Din p.. Nej, det är inget, jag måste ha något och ha på mig bara..
- Varför.. Det händer ingenting speciellt idag, vi har en vecka framför oss av lugn, sa jag och sträckte på mig.
- Mm...
- Förresten vadå min p..?
- Nej, ingeting sov du. Eller nej, gå och duscha, sätt på dig nått fint.
Jag sa inte emot utan gjorde som hon sa, jag märkte att hon hade planerat nånting, för Emmy är som en öppen bok. Men jag kunde inte sätta fingret på vad det var. Jag tog fram ett par svara jeans, gråa supra och sen en enkel vit t-shirt. Sedan gick jag in till badrummet och hoppade in i duschen.
EMELIES PERSPEKTIV:
Jag var otroligt nervös för att Jermery skulle komma, jag hade ingen aning om varför, eftersom vi hade träffats hundra gånger förut. Men med tanke på att han inte har sett mig gravid i verkligheten förut, det kankse var det som skrämde mig, eller att Justin inte visste.
Jag rotade igenom min såkallade garderob som jag hade på hotellrummet och till sist hittade jag en sommrig klänning som jag kunde ha, vi var trots allt i Italien nu satt det passade ganska bra.
- Är du klar snart babe? Ropade jag när jag försökte få på mig klänningen.
- Ja nu! Sa han tillbaka och kom ut från badrummet.
- Hjälp mig och knäpp klänningen där bak, jag är för tjock, sa jag och flinade mot honom. Han bara skakade på huvudet och gjorde som jag sa.
När vi var helt klara med att äta frukost osv, så gick vi ner i lobbyn, Justin gick efter mig och undrade vart vi skulle.
- Kom, vi ska åka. Jag kör, sa Emmy och log.
- Jag kommer.. Sa han fundersamt med ett leende på läpparna.
Vi hoppade in i bilen och började åka mot Italiens flygplats, jag har ganska bra lokalsinne så jag visste exakt vilken väg vi skulle, när vi äntligen kom fram så tittade Justin ännu mer fundersamt på mig, men han sa ingenting utan han följde bara efter mig in i den stora flygplatsen.
Vi gick en bit och sedan såg jag Jermery stå och vinka tillsammans med Jason och Jazmyn, när Jazmyn fick syn på mig och Justin kom hon springades. Det roliga var att Justin hade inte sett dom eftersom han hela tiden gick med mobilen under näsan och tittade på twitter, helt plötsligt kom och fram och hoppade på oss.
- HEJ EMMY OCH JUSTIN! Skrek hon och drog i oss, Justin tittade med stora ögon på henne innan han riktigt fattade att hon var där på riktigt, sedan bar han upp henne och kramade om henne hårt.
- Vad tjock Emmy har blivit, sa Jazmyn och fnittradet till. Justin skrattade också. Helt plötsligt kom någon fram och kramade mig.
- ÅH! Jag ska bli Farfar! Gud vad stor du blivit Emmy, sa Jermery när han kramade om mig.
- Jag vet, lillen bara växer och växer.. sa jag stolt och klappade mig om magen.
När vi alla stått och småpratat en stund och när vi äntligen satt i bilen så log Justin stort mot mig. Han såg så himla glad ut, det här var precis vad han behövde.
- Tack älskling! Sa han och log samtidigt som han tittade bak på Jazmyn och Jason.
Kommentera ifall ni vill ha mer! :)
