surprise

Tänkte bara säga, bloggen läggs ner, har ingen aning om när jag stänger den här bloggen, men inom tre dagar är den borta. Jag vet att jag är elak och självisk nu, men det här gör ingen nytta. Ingenting händer, tack för en underbar tid.

Ang. upptadering

Dålig upptadering fast jag lovade att bättra mig..
Jaja, i morgon skriver jag antagligen ett slut på den här storyn, för idéerna är helt slut.

Sen får vi se ifall jag börjar på en ny eller inte, ifall jag gör, blir upptaderingen bäst igen.

WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 70

Jag tänkte duscha med henne så jag gick efter. Tänk att hon är min om 3 månader, då är hon Emelie Bieber, och 2 månader efter det, kommer Junior Bieber till världen.



JUSTINS PERSPEKTIV:

Nu när vi varit på turnen i drygt 2 månader så var planeringen till bröllopet i full gång. Emmy sprang runt och tjata på alla hur det skulle vara och inte, mamma och Evelyn hjälpte till så gott de kunde. Fast självklart var de skeptiska till att vi gifte oss så tidigt, och graviditeten kom som en chock. Men de är ändå stolta över att vi är redo och vi är så pass mogna.

- Men jag vill ha dom där blommorna! Dom är finast, dessutom kommer det en himla massa kändisar och de måste ju få en fin efterfest! Sa Emmy till våran "blomkvinna".

Sådär låter det hela tiden nu för tiden, allt är fel. Och när allt är rätt börjar Emmy gråta för att hon är överkänslig, hon kan börja gråta om hon ser en ekorre.

- Men jag måste få min klänning klar! Det är de viktigaste... Sa Emmy och satte sig ner.
- Älskling, dom håller på med den för fullt, ta det lungt. Just nu måste vi konsentrera oss mer på konserten vi har ikväll. Det är den sista vi har för i år, sedan nästa år kankse det inte blir en turne när Junior Bieber kommer till världen, så vi måste komma på finalnummret!
- Jag vet, vi ska göra något speciellt.. Åh, den här turen har varit helt wonderful! Synd att den måste ta slut..
- Jag vet, minns du första kvällen?
- Hur kan jag glömma..

FÖRSTA KVÄLLEN:

När vi äntligen kom fram till arenan var det redan fullpropat med folk, Emmys ögon glittrade när vi fick åka in under scenen.

- Shit, de här är så coolt! Kan verkligen inte fatta.. Tack älskling för allt du gjort för mig! Tänk dig om jag aldrig träffat dig.. Då skulle ingen veta vem jag är! Sa Emmy glatt fast den ändå fanns en ledsen ton i hennes röst.
- Men nu har vi träffats, och då ska vi inte tänka på ifall vi inte hade gjort de. Du bär mitt kärleksbarn, och om tre månader får jag bevisa hur mycket jag älskar dig! Just därför kan bröllopet vara hur stort som helst, jag gör allt för dig älskling!

Hon tittade på mig och log, sedan klev hon ur bilen och började gå mot omklädningsrummet.

När vi bytt om så hade jag på mig min vitlila outfit och Emmy hade en svart outfit på sig, hon var skit snygg! De hade lockat hennes hår och sminkat henne fint. Hon skulle sjunga overboard med mig, sen när jag hade sjungt mina låtar skulle hon sjunga sin dunderhit och sedan 3 nya låtar som ingen hört. Inte ens jag.

När alla var inne och dörrarna var stängda så var det dags att sätta igång, jag pussade Emmy och sedan pussade jag magen.
- Knäpp du är! Sa emmy och klappa till mig löst på huvudet. Jag flinade och sedan sprang jag ut på scenen.

- HEEEEEEEEEEEEJ LA! ÄR DET BRA?! Skrek jag ut i publiken som stod och skrek.
- Ikväll bjuds det på allt möjligt, först kör vi som vanligt, sedan kommer min älskade Emmy ut och sjunger overboard, bra va? När jag sa det fortsatte det skrika, sedan fortsatte jag och prata; Och när jag är klar så kommer Emmy och sjunger sin dunderhit plus tre nya låtar som inte ens jag hört! När jag sa det så skrek de mer än förut och hoppade omkring, jag vände mig om och log mot Emmy som stod bakom scenen och log mot mig.

Äntligen var jag klar, overboard hade gått super och flera i publiken grät, när jag tog upp min onelesslonelygirl så grät hon, jag var tvungen att stå och hålla om henne efteråt så hon blev lugn. Hon var supertrevlig när hon väl lugnat ner sig.
Nu var det dags för Emmy, hon var nervös men ändå inte. Fansen skrek så mycket att Kenny fick gå ut och säga åt dom haha.

- Hej allihopa! Gud vad roligt att det äntligen är min tur att få stå här själv! Och vad roligt att så många kom! Sa Emmy stolt i miken när hon stod mitt på scenen. Sedan höjde hon handen och vinkade mot sitt crew som kom utspringade på scen, sedan började de spela hennes singel och hon börja sjunga, helt klockrent bra!

När de tre nya låtarna var klara så var publiken hysterisk, de skrek grät och klappade händerna. De kastade upp rosor och folk försökte komma upp på scen bara för att ta på Emmy, helt galet!
Jag grät också, jag var så stolt över min älskling! Det var så bra, och låtarna var sjukt bra! När hon kom in backstage igen så sprang jag fram till henne.

- ÄLSKLING! JAG ÄR SÅÅÅÅÅÅ STOLT!
- Tack babe, vad tyckte du om låtarna? Sa hon med ett stort smile.
- SÅ BRA!!!! Usher skämmer bort dig med de bästa låtarna...
- Va?!
- Jag skoja älskling haha! Kom nu så gör vi oss i ordning sen åker vi och äter.

Emmy log och tog min hand, sedan gick vi in i omklädningsrummet.

TILLBAKA I NUTID:

- Så underbart, fansen i LA har varit dom bästa, sa Emmy och himlade med ögonen.
- Håller med! Men kom nu vi måste planera överraskningen tills ikväll..

Wiiiiieeeee, kommentera lovers? ♥

WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 69

- Jo.. Jag, jag är gravid, sa Emmy och reste sig upp.


JUSTINS PERSPEKTIV:

När Emmy sa det började Christian hosta, han satte nudlar i halsen.

- Du är vadå?! Fick Caitlin fram efter en stunds tysnad.
- Gravid.. Sa Emmy och försökte le. 

 De tog en stund innan de förstod, men sen så började alla jubla och skrika. Caitlin Klara och Nattis ställde sig upp och flög på Emmy och kramade henne.

- Åh! Jag ska bli moster! Skrek Caitlin.
- Hahahaha ja, du ska bli moster! sa Emmy och log stort.
- Det är en Bieber Junior.. Sa jag och log större.
- Ni skämtar? En liten kille, awesome! Sa Christian som nu också stod upp.

Vi skrattade och pratade om barnen och vårt bröllop. Alla var glada och delade med sig av sakerna som har hänt under tiden vi inte umgåtts. Det kändes bra, jag hade verkligen saknat dem alla.

EN VECKA FRAM/EMELIES PERSPEKTIV:

Jag stod och packade i mitt rum då Justin ropade från hallen.

- Älskling? Kommer du.. De väntar på oss där ute.
- Jag vet, måste bara.. Hitta alla fina kläder!
- Men Ryan hjälper dig på bussen, det finns kläder tills oss backestage.
- Ja men..
- Inga men! Kom nu Emmy älskling! Om vi ska hinna till Los Angeles ikväll måste vi dra nu! Konserten är redan i morgon! Kom nu gumman!

Jag slängde snabbt ner en till tröja, sedan kastade jag mig på väskan och stängde den. Precis när jag skulle stänga väskan kände jag något konstigt i magen.

- JUUUUUUUUUUUUUUUUSSSSSSSSSSTIIIIIIIIIIN!
- Vad är det älskling?!?! Skrek Justin och kom springades.
- Juniors sparkar! KÄNN!!! Sa jag och pekade på min mage.

Justin smög försiktigt fram och la handen på min putande mage. Han stod orörlig en stund, sedan kom sparken och då ryckte Justin till. Sedan kom ett stort leende som fyllde hela ansiktet.

FLERA TIMMAR SENARE/JUSTINS PERSPEKTIV:

När vi äntligen kom till Los Angeles var klockan runt halvtvå på natten, vi chekade in och gick upp i vår svit. Emmy drog av sig den klänningen hon haft på sig och slängde sig i sängen direkt. Jag däremot la i ordning våra väskor och vek ihop kläder, sen la jag mig utmattad brevid Emmy.

- Kan du förstå att fansen var där ute? Även fast klockan var halv två? helt sjukt ju, sa Emmy och gäspade stort.
- Jo, dom är galna. Det är skönt att dom tagit graviditeten så bra, det dröjer nog inte länge innan mamma och Evelyn får reda på det..
- Nej jag vet.. Vänta, Jermery då? sa Emmy och satte sig upp.
- Han vet.. Han tog det bra. Men han är besviken.
- Va? När berättade du det?
- För en vecka sen kankse..
- Aha, orkar inte snacka nu, godnatt, sa Emmy och pussade min panna sedan vände hon sig snabbt om.
- Du blev väl inte sur?
- Nej, det blev jag inte. Godnatt.

Jag skakade på huvudet och la mig ner, sedan släckte jag lampan och somnade.

DAGEN EFTER:

Jag vaknade av att Kenny kom in i vår svit, han petade försiktigt på mig för att få upp mig.

- Ni måste vara i konserthuset om 2 timmar, det kankse är dags att gå upp?
- HELVETE! Hur mycket är klockan? Sa jag och satte mig upp snabbt.
- Halv tre, jag förstår att ni var trötta, men att sova såhär länge är galet, sa Kenny och skrokade fram ett skratt.
- Jaja, vi kommer ner i lobbyn om en timme högst.
- Bra, då kan vi åka och äta.

När kenny gått ut ur rummet så petade jag försiktigt på Emmy, hon hoppade till försiktigt sedan vände hon sig mot mig och log stort.

- Vi måste vara i arenan om 2 timmar, vi kankse ska klä på oss och duscha och så. Gör dig inte allt för fin, det fixar dom backstage.
- Jag älskar att vara känd! Sa Emmy och tog täcktet runt sig för att gå in till toaletten och duscha.

Jag tänkte duscha med henne så jag gick efter. Tänk att hon är min om 3 månader, då är hon Emelie Bieber, och 2 månader efter det, kommer Junior Bieber till världen.

Det kommer bli betydligt bättre uppdatering framöver.
Tack för att ni ändå stannar kvar, det betyder jätte mycket. ♥

WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 68

- Undra hur de kommer reagera.. Sa han tyst. Jag nickade bara, eftersom jag undrade precis samma sak.




EMELIES PERSPEKTIV:

Dagen efter så vaknade både jag och Justin tidigt. Vi bestämde oss för att städa hela lägenheten så det skulle vara fint när de andra kom.

- Justin.. Dom kommer se direkt att jag är gravid, titta på mig! Jag är tjock.. sa jag och pekade på min putande mage.
- Men du behöver inte vara med när jag öppnar dörren, du kan sitta i soffan med en kudde för magen eller nått.. Du kan ju ta bort den precis efter vi berättat! Sa Justin och sken upp.

Precis när jag skulle öppna munnen för att klaga på hans dumma idé så avbröt han mig.

- Förresten är du fin precis som du är, tjock eller inte.. Och du är ju gravid, förväntar du dig att vara smal då? Älskling.. Du är alltid vacker, oavsett vad.
- Åh! Du är så underbar.. Tack babe, jag behövde höra det där.. Och kuddgrejen, visst. Det fungerar, sa jag och log mot honom.

Några timmar senare så var vi klara, Justin hade beställt kinamat åt oss eftersom de andra skulle komma om bara nån halvtimme. Dessutom hade jag stått vid spegeln en evighet för att välja kläder, jag ville ju inte direkt se fet ut. Fast det var jag ju, men iallafall.
När jag äntligen fått på mig en klänning som passade så ringde det på dörren.

- SHIT! Skrek jag och sprang mot soffan.
- Spring inte! Var försiktig! Halvskrek Justin tillbaka.
- Jaja, men dom får inte se ännu! Öppna dörren nu och var normal, sa jag och pussade Justin snabbt på pannan.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag log mot Emmy en sista gång sedan sprang jag bort till hallen och öppnade dörren. Där stod dom, alla min underbara vänner.

- HEEEEEEEEEEEEEJ! Skrek allihopa och kramade om mig.
- Hhahahahahahah hej! Sa jag samtidigt som jag försökte hindra mig själv från att bli mosad.
- Kom in, det finns kinamat, sa jag sedan.

De släppte mig och sprang vidare in i vardagsrummet, de skrek hej lika högt som innan och satte sig ner i soffan brevid Emmy. Ryan var den första som drog åt sig maten, men strax efter kom de andra. Jag förstår dom, man blir hungrig av att flyga!

- Så, vad var den stora nyheten? Sa Caitlin förväntansfullt.
- Jo, det är två.. Sa jag och tog Emmys hand samtidigt som jag gav henne ett leende.
- Åh, ni ser så kära ut! Sa Nattis med nudlar i munnen.
- Berätta nu, innan jag spricker! Sa Christian.
- Okej.. Jag och Emmy, ska gifta oss på nyår! Sa jag och log.
- ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH! GUD GRATTIS!!!! Sa Caitlin och spottade nudlar.
- Hahahahahah! Du kanske får torka upp det där, sa Nattis.
- Ja men det är ju så gulligt! Sa Caitlin samtidigt som hon drog bort en bit papper från pappersrullen.
- Det är en sak till.. Sa Emmy och hennes leende försvann. Caitlin satte sig ner igen och tittade på både mig och Emmy med stora ögon.
- Jo.. Jag, jag är gravid, sa Emmy och reste sig upp.

KOMMENTERA.

WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 67

 - Jag älskar dig, tack för du finns babe, sa hon och slog sig ner på stolen. Äntligen var allt sig likt.




JUSTINS PERSPEKTIV:

Efter några dagar så var det dags att åka till Dr. Linda igen. Vi skulle kolla hur barnet mådde och dessutom få veta kön. Vi hade bestämt oss nu, vi ska behålla det. Vi skulle inte kunna döda det eftersom det redan har blivit ett barn, det har liksom mitt kött och blod, och dessutom så har det ett hjärta som slår, precis som mitt och Emmys. Det kommer blir svårt och vi kommer bli klassade som.. Jag vet inte vad, men vi kommer absolut få dåligt rykte, det vet jag
.
- Är du redo att åka babe? Sa jag och kollade bak på Emmy som stod framför spegeln.
- Ja, kom nu! Sa hon och vände sig om mot mig med ett leende.

Jag tog henens hand och sedan gick vi ut ur lägenheten, mamma och Evelyn var fortfarande utomlands så vi hade inte hunnit prata med dom riktigt ännu. Men vi höll lägenheten fin och städad, vi hade även börjat planera vårt bröllop, stort skulle det va.

När vi kom fram till kliniken gick vi in, det satt flera mammor där som var gravida eller var där med sina barn, de tittade konstigt på oss. Men blicken "Men herregud, vad har dom för föräldrar egentligen, som låter de bli gravid när de är sådär unga". Jag märkte att Emmy märkte det hon med, eftersom hennes hand kramade om min hand lite hårdare. 

- Emelie Stevens? Sa en kvinna samtidigt som hon tittade ut ur en dörr.
- Här är jag! Sa Emmy och gick mot kvinnan.
- Hej vännen! gud vad roltigt att du kunde följa med den här gången Justin! Sa kvinnan som antagligen var Linda, hon tittade på mig och log. 
- Ja, det känns bra! Sa jag och log stelt tillbaka. 

Vi kom in i ett rum som var ganska stelt, men sedan gick vi vidare in till ett annat gulligt litet rum, det var varmt och mjukt. 

- Är ni redo nudå? Sa Linda varmt när Emmy lagt sig på sängen. 
- Absolut! Sa vi båda i munn på varandra. 
- Så bra! Nu har jag på lite blå gel här Emelie, precis som förra gången.. Sa Linda och hade på en blå gelé på Emmys bebismage. 

Vi tittade på monatorn samtidgit som Linda rörde runt på Emmys mage, vi fick höra hjärtat och då började både jag och Emmy gråta. 

- Är ni redo att veta könet? Sa Linda förväntansfullt. 
- Ja, det är vi.. Sa Emmy och kramade om min hand lite hårdare. 
- Då ska vi se... Sa Linda och vände sig mot skärmen igen. När hon gjorde det höll jag andan, jag höll på och spricka av glädje. 
- Nämen! Jag ser en liten snopp, det är en liten pojke! Sa Linda och log stort. 
- En junior bieber, sa Emmy omsorgsfullt. 

Jag kunde inte prata, så jag log bara till svar. Det här var ju helt fantastikst. 

EMELIES PERSPEKTIV: 

När vi kom hem lite senare med en ny bild, på Junior Bieber så bestämde vi oss för att ringa och berätta för familjen Beadles. De visste ju ingenting ännu. Dessutom visste vi att vi kunde lita på dom, så vi ville berätta. 

- Vem ringer? Sa Justin när vi väl satt i soffan med telefonen brevid oss. 
- Du... Vi bjuder hit dom. Vi kan ju inte berätta på telefonen, sa jag tillbaka. 
- Sant.. 

Justin tog upp telefonen och slog nummret hem till dom, vi bestämde oss för att ha högtalare också, så att jag också kunde höra. 

- Caitlin?
- Hej det är Justin och Emmy, sa Justin.
- Hej mina kära vänner! Sa Cailtin och skrattade lite tyst. 
- Hahah! Hej kära vän! Vi tänkte bjuda hit dig, klara och Christian, sen ska vi ringa Ryan och Nattis också. 
- Åh vad kul! När? 
- I morgon..
- Åh, absolut! Vi kan komma runt 2 tiden tror jag, vi kan hämta upp Ryan och Nattis också, är det något speciellt ni tänkte på förresten?
- Ja bra, du kan ju ringa dom och be de åka hit så fort som möjligt. Ja vi har en sak att berätta.. 
- Åh okej! Jag gör det nu, syns i morgon. Puss på er.
- Puss. 

När Justin lagt på tittade han på mig med en oförstående blick.
- Undra hur de kommer reagera.. Sa han tyst. Jag nickade bara, eftersom jag undrade precis samma sak.

 Förlåt för bad update, men försöker så gott jag kan, är ju faktiskt sjuk också.. Ingen har ännu erbjudit sig att skriva här, men bara slänga iväg ett melj till
[email protected]
Berätta lite om dig själv, hur gammal du är och vad för betyg i svenskan du har.. Mer än så begär jag inte, puss på er och tack för ni fortfarande tittar in här. <3
 

RSS 2.0