- Spännade! Sa Emelie och satte sig vid bordet. Jag log över hur bra dom verkade komma överrens.
Vi satt och pratade under måltiden, Emelie satt och berömde mamma över hennes goda mat, och mamma satt och berömde Emelie över hennes ödmjukhet och vackra utseende.
- Du mamma? avbröt jag dom.
- Ja vad är det Justin? sa hon och log.
- Jag tänkte om ungefär två veckor... Så vill jag åka till Hawaii igen, med Emmy, jag tittade på henne med mina puppyeyes.
- Men Justin gör inte sådär! Du vet att jag inte kan säga nej då, sa hon och skrattade lite.
- Men mamma snälla... Det skulle vara så roligt, sa jag och tittade på henne allvarligt den här gången.
- Vi får se! Jag ska tänka på saken, sa hon och blinkade med ena ögat.

EMELIES PERSPEKTIV:

- Men mamma, snälla. Vi klarar oss jätte bra, jag kan ringa dig varje kväll! Sa Justin och tittade på henne.
- Och sen tänkte vi ta med oss mina två bästa vänner, Klara och Natalie, och sedan Ryan och Christian också. För Natalie och Ryan blev tillsammans i Georgia, samma med Klara och Christian, sa jag och skrattade lite.
- Ja! De är jätte söta.. Och där ser du, vi är inte själva! Sa Justin och tittade på sin mamma med stora ögon.
- Nej men vad gulligt! Sa Pattie och skrattade lite, men okej då. Ni får åka, men då tar ni med er Kenny ifall att, sa Pattie och slutade skratta.
- Jadå! Tack mamma, tack! Skrek Justin och såg överlycklig ut. Som ett litet barn som fått nånting dom önskat sig länge i julklapp.
- Jag måste bara gå på toa.. Sa jag.
- Om du inte hittar här nere, så gå upp till min garderob då, sa Justin och skrattade lite.
- Jaja.. Men det är ju så enormt stort allting, sa jag och vände mig om och gick runt för att leta efter toaletten.
När jag inte hittade den där nere så gick jag upp till Justins garderob, jag gick igenom den och bort till toaletten som låg i hörnet av garderoben. Jag tittade mig i spegeln och fixade mig hår lite, sen satte jag mig på toan, jag såg att Justin hade sig egna bok låg brevid toaletten, så jag kunde inte låta bli att skratta lite. Sen så hade han tavlor på väggarna, det var bilder från när han var mindre och sedan första gången han träffade Usher, det var som hela hans musikkarriär i bilder. Det var roligt att se.

JUSTINS PERSPEKTIV:

När Emelie vände sig om och gick så skrattade jag lite, sedan tog jag en tugga av min tacos.
- Du mamma? sa jag och tittade på mamma.
- Ja Justin? sa hon.
- Emelie är grym på att sjunga, hon sjöng med mig i Georgia, jag kan visa dig klipp sen.. Men iallafall, hon har typ uppvisning om en vecka i New York, och eftersom du ska med dit, så snälla kan inte vi gå på den som en överraskning? Hon skulle bli jätte glad tror jag, sa jag och tittae på mamma.
- Var det hon som sjöng med dig i Georgia?! Jag har sett klippet men visste inte att det var hon, hon är ju jätte duktigt! Sa mamma och tittade på mig med stora ögon.
- Jag vet! Men kan vi? Jag ska dit, men vill du följa med och överraska henne? sa ja och tittade på mamma.
- Absolut! Sa mamma och skrattade lite.
- Vad snackar ni om? Sa Emelie när hon kom ner för trappan.
- Mamma berömde nyss din sång, hon hade sett ett klipp från Georgia och tyckte att tjejen var jätte duktig, men visste inte att det var du! Sa jag och skrattade lite. Jag såg hur Emelie blev generad.

Efter ett tag så gick vi och la oss, vi satte på tvn och tittade på 2 1/2 män. Både jag och Emelie skrattade  åt hur rolig Alan var, och hur dum Charlie är. Efter ett tag så somnade Emelie på min arm, jag kysste hennes panna mjukt och stängde av tvn och somnade jag med.
Jag vaknade dagen efter av att Emmy inte låg brevid mig, jag gick och kollade på toan med hon var inte där. Jag började bli orolig och sprang ner i köket för att fråga mamma om hon sett henne. När jag kommer ner i köket ser jag hur mamma och Emmy sitter och asgarvar och dricker te tillsammans.
- Godmorgon sömntuta! Sa Emmy och kom fram och kysste mig.
- Eh, godmorgon sa jag och log.
- Jag lånade din morgonrock, hoppas det inte gjorde nånting! Sa Emelie och satte sig vid köksön igen.
- Nejdå.. Absolut inte! Sa jag och log igen.
- Så nu är våfflorna klara! Precis i tid Justin, sa mamma och gick fram till spisen. Jag sprang upp på mitt rum och hämtade min andra morgonrock och sedan kom jag ner igen, vi satte oss vid bordet och åt våfflor.
- När går flyget? Sa mamma med våfflor i munnen.
- Ikväll vid 20:00, vi är i New York 01:00, svarade jag med lika mycket våfflor i munnen jag med.
- Ni två kan få bo hos mig! Jag har ett gästrum och sen kan Justin få sova inne hos mig, det går nog bra för mamma! Sa Emelie och kollade på oss.
- Menar du det? Sa både jag och mamma i munn på varandra.
- Absolut! Sa hon och skrattade.
- Men går det för din pappa då? Sa mamma och tittade på Emmy. 
- Mm.. sa hon och jag såg hur tårarna kom i ögonen, Ursäkta mig jag måste gå på toa sa hon och sprang upp för trappan. 
- Vad hände? Sa jag något dumt? Sa mamma och såg orolig ut. 
- Jag vet faktikst inte.. Jag springer upp och tittar, sa jag och reste mig upp. 
När jag kom upp på övervåningen så sprang jag iväg till toaletten, jag såg att dörren var på glänt så jag öppnade den förtsiktigt och hittade Emmy gråtandes på golvet. 
- Älskling, vad hände? Sa jag och satte mig brevid henne.
- Min pappa.. är död, sa hon och tittade upp på mig. 
- Va?! Varför har du inte sagt något.. Vad hände? Sa jag och tittade på henne. 
- Du vill inte veta, för då kommer du nog hata mig, eftersom det är mitt fel.. Sa hon och tittade på mig. 
- Men hur kan det vara ditt fel? Kom vi går ner, så kan du berätta för mig och mamma, hon känner sig nog ganska dum, sa jag och bar upp henne. 
Vi kom ner i köket och jag såg mamma sitta vid bordet.
- Emmy har något att berätta, sa jag och släppte ner henne på golvet så hon gick och satte sig vid stolen. Mamma nickade och Emmy började berätta. 
- När jag var kanske 7 år, så skulle jag göra lunch till mig själv efter jag varit i skolan, jag bestämmde mig för att göra stekt ägg så jag tog fram en stekpanna och två ägg, vi hade gas spis. Jag sprang upp på övervåningen för att fråga pappa som satt på kontoret ifall jag fick göra lunch, han sa att jag var för liten. Så jag sprang till mamma och frågade, hon sa att det var väl okej. Jag sprang ner igen och såg att det brann nere i köket, jag förstod ingenting. Så jag kröp in under min hemliga vrå under trappan bara för jag blev så rädd. Jag hörde hur mamma och pappa springer ner för trappan och springer ut ur dörren. Jag tänkte "nu lämnar dom mig" Jag sprang in i köket och försökte släcka elden med ingenting hände, hur mycket vatten jag än hällde på, jag brände mig på armen men fortsatte iallafall att hälla vatten på elden, helt plötsligt känner jag pappas armar runt om mig, han skulle precis springa ut med mig, men det var så rökigt där inne att pappa snubblade, jag flög fram en bit och jag hörde honom säga. " Emelie, spring ut genom dörren till mamma, snälla gör det för pappas skull." och jag minns att jag sa "Men pappa jag vill inte utan dig, när kommer du ut?"  Jag tittade och såg att pappas ben brann, han sa "Emelie, jag älskar dig, jag kommer snart. Spring iförväg" Jag såg hur hans ögon stängdes, men ändå sprang jag ut till mamma som satt och grät. Efter ett tag kom brandmännen men nästan hela huset var nerbränt till grunden. Det visade sig att jag hade glömt gasen på när jag sprang upp för att fråga om jag fick göra lunch, och då hade det exploderat. Jag fick operara min arm tre gånger, för att få den se så normal ut som möjligt.. Sa Emelie och grät. Hon visade sin arm och man såg att den var brändskakad.
- Men lilla, lilla gumman.. Sa mamma och ställde sig upp, hon ställde sig och kramade Emelie.
Jag gick dit och så stod vi alla tre länge länge och kramades.
- Det var absolut inte ditt fel Emelie, det får du inte tro.. sa jag och kramade om dom båda enu hårdare..