WHEN YOU SMILE I SMILE - EPISODE 2

Flygresan skulle inte alls ta lång tid, men ändå så somnade Natalie nästan direkt! Så Klara satt och pratade med mig om Justin såklart, vilket inte intresserade mig alls. Men jag lådsades vara intresserad för hennes skull. Efter ungefär två timmar var vi framme och klev av flyget, vi gick igenom den halvstora flygplatsen och gick ut på gatan för att hoppa in i en taxi.
När vi kom fram till hotellet så gick vi direkt upp på vårat rum för att sova.


 

EMELIES PERSPEKTIV:

Vi vaknade sent nästa dag, men det gjorde ingenting eftersom konserten skulle börja vid 18:00 på kvällen. Sjävklart hade dom köpt vipaketet och backstagepass och grejer. Jag fattar ingeting av det där, men det är dom som sköter det!
- Emelie? Vi tänkte gå ner och käka frukost, eller ja, lunch. Ska du med? Sa klara.
- Ja självklart! Är super hungrig, sa jag och reste mig ur sängen.
Vi satte på oss jeans och ett linne och satte upp håret slarvigt bara, sen gick vi ner för att äta lunch. Om tre och en halvtimme skulle vi vara på Justins konsert, det kändes overkligt. Jag menar, jag bryr mig inte om honom så mycket, men snart skulle jag på hans konsert!
Vi satt och åt i kankse två timmar! Tiden bara flög iväg, för vi proppade verkligen i oss av all den goda maten och sen hade vi så mycket att prata om. När vi såg hur länge vi suttit nere i matresturangen så blev vi helt chokade över hur tiden hade gått så fort, vi lämnade våra tallrikar och sprang upp till rummet efter som klockan redan var halvfem!
- VAFASEN SKA JAG HA PÅ MIG?! Skrek Natalie.
- JAG SKA HA DUSCHEN FÖRST! Skrek jag och tog mina underkläder och sprang in i duschen. Som tur var hann jag låsa innan dom andra stod och ryckte i dörren. Jag ställde mig i duschen och duschade på bara 10 minuter, när jag klev ur duschen så satte jag på mig min rosa spetsbh och rosa trosor till. Jag låste upp dörren och gick ut i sovrummet och Natalie flög in på toan för att duscha hon med.


Emelie's outfit för kvällen.

- Nu drar vi tjejer! Skrek Klara när vi sminkat färdigt oss.
- Jaja! Sa jag tillbaka. 
Vi satte på oss skorna och gick ut genom hotellet, vi visslade på en taxi och hade tur, för vi fick den första som kom. När vi satt i taxin var Klara och Natalie helt sjukt hyper. Dom hoppade och skrek, och killen som körde taxin tyckte nog att vi var dumma i huvudet! haha, jag menar dom skrek så hela bilen skakade. nästan iallafall.
När vi kom fram så var det sjukt mycket folk där ute, helt plötsligt så kommer Kenny fram till mig och drar mig i armen, Natalie och Klara stod som frågetecken och tittade när han drog iväg mig in i huset från alla tjejer. 
- Vafan håller du på med? Skrek jag och försökte ta mig loss. 
- Va tyst så inte så många ser dig, Justin vill träffa dig personligen.
Va? Ville Justin träffa mig, det här var helt sjukt. Jag gillade inte ens killen. Vi kom in i ett litet rum där Justin satt i en soffa, han reste på sig och log världens smile. 
- Vad gör jag här? Sa jag generat. Jag menar, han har ett sjukt fint leende, i verkligheten faktikst. 
- Eh, jag bor på samma hotell som dig och dina vänner, jag såg dig igår. Jag tänkte bara, ifall du ville äta med mig sen? Sa han och såg riktigt nervös ut. 
Justin vill äta med mig?! Öh, det här blev bara mer och mer konstigt.  
- Fast berätta inte för dina kompisar förresten! Sa Justin och gick fram och krama mig.
- Eh, nej.. Men varför öh.. Va?
- Jag förstår att du är nervös men du är så sjukt vacker, sa Justin generat.
- Jag? Eh tack, sa jag och lät inte så intresserad, fast när han kramade mig så blev jag helt varm. LÄGG AV EMELIE, tänkte jag ör mig själv. Jag gillar inte Justin!
- Men nå, vill du ut och käka efter? Sa Justin och gjorde sin så kallade "hairflip".
- Ja visst... Men får jag gå tillbaka till mina vänner nu? Förresten hur får jag tag på dig sen då? Sa jag och försökte le stelt tillbaka.
- Oroa dig inte, gå ut till dina vänner igen, sa Justin och kramade mig.
Jag vände mig om och gick ut, helt sjukt. Gör han såhär i varje stad? Jag menar.. Jag är en helt vanlig tjej som inte ens gillar Justin bieber, fast han är ju helt sjukt söt.. Nej Emelie lägg av du gillar inte honom, sa jag högt för mig själv.
När jag kom ut så hoppade Klara och Natalie på mig.
- VART TOG DU VÄGEN? OCH VARFÖR KOM KENNY FÖR?! Skrek båda två i munn på varandra.
- Eh, jag vet inte. Han skulle bara visa vägen till scenen.... Sa jag och log lite för mig själv.
- Öh okej? Skumt... Sa Klara och tittade misstänktsamt på mig.
- Men tjejer nu går vi in och lyssnar lite på Justin bieber! Sa jag och lät helt plötsligt förväntansfull.
- Vad hände där inne egentligen? Fick du något magipulver över dig eller? Du är konstig, sa Natalie och knuffade mig lätt i sidan.
När vi kom in så hade vi platser längst fram såklart. Helt plötsligt ser jag Justins huvud sticka fram och vinka till mig.
- VINKADE HAN TILL DIG?! Skrek Klara och började hoppa.
- Nej hahahaha! Han vinkade ju till alla tjejer här ute fattar du väl! Sa jag och svalde hårt, jag hoppades på att dom trodde mig.
- Aha, sa Klara och tittade ner.
Tur, dom köpte det. Efter en stund så kommer Justin ut och kör love me, alla tjejer skrek för fullt och sjöng med. Jag kände mig som ett fån som bara stod där och jag menar, jag kunde inte ens låten! Den enda jag kunde var One Less Lonley Girl. Eller jag tror den heter så iallafall. Helt plötsligt blev det dags för OLLG låten och Kenny kom upp och ledde mig upp till scenen igen. Vad är det som händer egentligen? Tänkte jag för mig själv. Jag hann inte tänka så mycket mer innan jag satt på en pall uppe på scenen och Justin kom emot mig med världens smile och började sjunga.

*Alright, let's go
There's gonna be one less lonely girl
(One less lonely girl)
One less lonely girl
(One less lonely girl)
There's gonna be one less lonely girl
(One less lonely girl)
One less lonely girl
How many I told yous and start overs and shoulders
Have you cried on before?
How many promises, be honest girl
How many tears you let hit the floor?*

När han sjöng för mig blev jag helt varm, fast jag försökte övertala mig själv att inte bli det. Jag ska inte falla för killen, så speciell är han ju inte.. Och han gör säkert såhär i varje stad med någon tjej. Så jag satt bara med ett ditklistrat leende.
Jag tittade ner på Klara och Natalie som stod med hackorna vid golvet och grät, jag var faktikst lite stolt iallafall att han valde mig. När han sjungit klart fick jag en buket blommor och en lapp, han kysste mig på kinden, jag tittade snabbt ner mot tjejerna men ingen verkade ha sett. Tur, då slapp jag frågor.
Jag fick gå in backstage istället för att gå ner på golvet igen, jag läste lappen där det stod:
Hej girl, efter konserten så möts vi på hotellet, jag har bokat bord för oss två. Du är en bra tjej. Kram JB.
Jag blev helt varm när jag såg vad han skrivit, vad var det som hände egentligen? Från början hatade jag killen, och nu.. Så smälter jag varje gång han ser på mig. Herregud, det här slutar nog inte så bra, satt jag och tänkte när jag märkte att Justin stod brevid mig.
- Gillade du lappen, sa han och flinade?
- Hahah, jadå, sa jag och försökte samla mig efter min tankeställare.

Efter konserten så åkte vi tillbaka till hotellet som planerat, Natalie och Klara var trötta som tur var, så dom ställde inte så mycket frågor. När vi kom upp i vårat rum så satte jag blommorna i en fin vas med vatten, Klara och Natalie slängde av sig kläderna och kröp ner i sängen och somnade direkt, tur. Jag gick in på toaletten och tvättade bort mitt smink, jag släppte ut mitt hår som nu var helt lockigt av flätan jag tidigare haft. Jag satte på mig en enkel klänning och gick ner till lobbyn, Justin stod redan där och ombytt till värsta fina smokingen.
*Hur snabbt är människan?*
Jag gick fram och log, men jag tror han såg att jag var obekväm så han kramade om mig och viskade:
- Gud vad vacker du är, när du är precis som du är.
När han sa det, så visste jag att jag fallit direkt. Vilket inte alls var bra, jag kunde ju inte bli kär i världens mest kända ungdom?! Det är slutar inte bra..
Vi kom in i resturangen på hotellet, och den var faktikst väldigt fin. Vi blev ledda till ett privat rum, satt ingen skulle se oss. Vi slog oss ner och beställde mat, under middagen så snackade vi om allt möljigt. Efter ett tag var jag inte lika obekväm längre, det kändes faktikst riktigt bra.
- Vad tycker du om mig då? Sa Justin och tittade förväntansfullt på mig.
Jag visste inte vad jag skulle svara.. Jag log bara mot honom och helt plötsligt sa han:
- Jag gillar verkligen dig Emelie, du är speciell, sa han och bet sig i läppen.
- Ehh.... Sa jag och blev generad.
- Berätta nu, vad tycker du om mig? Sa Justin och satte sig rakare i ryggen.
- Helt ärligt så gillar jag inte dig, eller asso... Innan jag hann berätta att jag började gilla honom så såg jag att han ögon fylldes med tårar och han sprang ut från resturangen.
- JUSTIN VÄNTA FÖRLÅT! JAG HANN INTE BERÄTTA KLART! Skrek jag och sprang efter honom ut på gatan.


Kommentarer
Postat av: Johanna/Moonlight

Det är ju helt sjukt hur bra du egentligen skriver !!

2010-12-08 @ 21:22:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0