- Såja, sa jag och klappade hennes panna. Hon tittade upp mot mig och log. När filmen var slut satte hon sig upp, vi började prata lite om allt möjligt faktikst, hur det gick för henne i skolan osv.. Helt plötsligt känner jag hennes läppar mot mina. Hon kysser mig mjukt och försiktigt och sätter sig i mitt knä, jag lägger handen på hennes rygg och drar fingrarna över hennes mjuka kropp. Hon skrattade lite, på ett gulligt sätt.
- Du Justin? Sa hon och tittade på mig.
- Ja Emmy? Sa jag och tittade tillbaka.
- Jag älskar dig, jag älskar dig masvis! Lämna mig aldrig? Sa hon och tittade allvarligt på mig.
- Aldrig i hela mitt liv, jag klarar mig inte utan dig, sa jag och kysste hennes panna. Hon gick bort från mig och la sig ner på min arm, jag la mig ner med min mage mot hennes rygg, snart hörde jag hur hon snarkade lite tyst.
- Jag älskar dig, viskade jag och somnade.

---

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag vaknade nästa morgon och såg Emmy ligga med huvudet neranför kudden, hon dregglade och jag kunde itne låta bli att skratta lite tyst. Jag kysste henne och jag kände hur hon hoppade till, hon tittade på mig med trötta ögon.
- Godmorgon gumman!
- Godmorgon, sa hon och försökte le.
- Jag tänkte att vi ska in och shoppa lite idag, min första konsert är ju i morgon, sa jag och log stort.
- Men jag har inga pengar, sa hon och tittade allvarligt på mig.
- Tror du att jag låter dig betala? Jag betalar för dig såklart, sa jag och log malligt.
- Skämtar du?! Sa hon och satte sig upp med stora ögon.
- Nej, sa jag och kysste henne. Hon log mot mig och gick upp ur sängen och satte på sig en morgonrock. Vi gick ner tillsammans för att äta frukost, det var ingen vaken så antagligen hade mamma och Evelyn suttit uppe ganska länge igår.
- Ska vi göra stekt ägg?! Sa jag utan att tänka mig för. Jag såg hur Emelie stelnade till och började andas högt, det lät som hon fick något slags anfall.
- Förlåt älskling! Jag tänkte mig inte för.. Sa jag och sprang fram till henne och höll om henne, efter en stund lugnade hon ner sig.
- Vi har inte haft ägg hemma, sen det där hände... Det kanske låter lite töntigt, men.. Vi kan bara inte, sa hon och tittade på mig med tom blick.
- Jag förstår gumman, vi äter flingor istället! På tal om flingor, jag vill göra flingor som heter "bieberflingor" sa jag och log. Hon började skratta lite, jag blev glad över att jag fått henne på andra tankar.

Efter vi ätit och klätt på oss så skulle vi åka. Först skrev vi en lapp till mamma och Evelyn. Sen gick vi ut till bilen och satte oss. Vi satt och prata och var jätte glada.
- Hur kommer man in till New York då? Sa jag och kände mig lite dum, men jag hade faktikst aldrig kört bil här.
- Samma som när du åkte hit inatt, fast du fortsätter förbi flygplatsen, sa Emelie och log.

Vi kom fram och parkerade bilen lite avsides så att ingenting skulle hända, jag satte på mig mina glasögon och en keps satt ingen skulle se att det var jag, sen tog jag Emelie i handen och vi fortsatte gå ner mot alla affärer. Vi gick förbi en Louis Vuitton butik och Emelie stannade och stod och glodde i fönstret.
- Åh, jag vill verkligen ha en Louis Vuitton bag.. Det är min stora dröm, men dom är så himla dyra! Sa hon och fortsatte gå en bit. Jag stannade utanför fönstret.
- Kommer du eller? Sa hon och gick emot mig.
- Nej, jag ska köpa en sak här inne, vänta här, sa jag och log. Hon tittade bara på mig och nickade.

EMELIES PERSPEKTIV:

Antagligen skulle han köpa en klocka eller nånting, jag stod utanför och tittade på människorna som passerade, det var jätte fint väder, så jag passade på att njuta. Efter ett tag kommer han ut och ser lycklig ut.
- Här, sa han och räckte fram en påse åt mig.
- Okej, jag kan hålla, sa jag och fortsatte gå.
- Nej dummer! Kolla i påsen, sa han och smilade. Jag förstod ingenting men jag kollade iallafall,
- OMGASH JUSTIN! Sa jag och slängde mig runt hans hals, en.. EN LOUIS VUITTON VÄSKA! TAAACK! skrek jag och såg att folk tittade konstigt, men jag brydde mig inte.
- Hahahahhaha, varsågod! Jag fick den gratis, hahaha! Sa han och skrattade lite.
- Gratis?! Sa jag och tittade på honom undrande.
- Ja, jag blir alltid erbjuden gratis saker när jag är ute och shoppar, sa han och log.
- Åh vi byter liv! Sa jag och kysste honom.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Vi fortsatte gå och tittade i skyltfönster, sen frågade jag Emelie,
- Har du något att ha på dig på din föreställning?
- Nej, sa hon och såg lite ledsen ut.
- Men då ska vi hitta något! Kom vi går in på Chanelbutiken här, dom har alltid fina klänningar! Sa jag och drog henne i armen. Innan hon hann säga ifrån så var vi inne i butiken, hon såg ut som en liten unge som fått något fint i julklapp, hennes ögon klittrade som om hon var i himlen.
- Hahahaha! Skrattade jag.
- Vad? Sa hon och vaknade upp ur sin dröm.
- Du ser ut som du är i himlen, sa jag och log.
- Jag är ju det! Sa hon och glittrade med ögonen. Hon började gå runt och letade efter klänningar, hon hittade en direkt och sprang till ett provrum.
Jag satt utanför och twittrade lite på min telefon, hon kom ut ur provrummet med en vacker fin klänning som satt perfekt på henne. Jag satt och stirrade med stora ögon.
- Hallå, Justin? Är den fin eller? Sa hon och log mot mig.
- PERFEKT! Sa jag och reste mig upp och gick fram till henne, jag kysste henne och höll om henne.
Hon gick in för att byta om igen och efter ett tag kom hon ut helt likblek.
- Vad har hänt?! Sa jag och sprang fram till henne.
- Vi får lämna tillbaka klänningen, sa hon och trevade fram.
- Varför då? Sa jag och tittade på henne.
- Femtontusen för en klänning... Sa hon som om hon var i trans. Jag kunde inte låta bli att skratta..
- Hahaha Emmy, kom nu, vi går och betalar klänningen och sen går vi, sa jag och tog klänningen. Hon sa ingenting utan gick efter mig som om hon var hypnotiserad, jag ställde mig i kassan och skulle betala.
- Nämen! Självaste Justins bieber, vi kan sänka priset till 8000 om du vill! Sa tjejen i kassan. Jag sa inte nej direkt haha, så jag gick med på det och skrev på ett kvitto och sen gick vi ut. När vi var ute i luften kom Emmy tillbaka.
- Oj.. Konstigt, sa hon.
- Jag fick bara betala 8000 för klänningen, sa jag och fortsatte gå.
- Va?!? Shit alltså, jag vill vara dig, sa hon och kysste mig. Vi fortsatte ner på gatan och gick in för att köpa lite hårprodukter, ansiktsvatten, badskum, underkläder osv.. När vi gått på stan nästan 4 timmar började vi tröttna och gick mot bilen.
- Tack älskling, det här var den bästa dagen i mitt liv, eller nej, det var när jag träffade dig! Sa hon och log.
- Hahha aw! Sa jag och kysste henne.
När vi närmar oss bilen så ser vi att det sitter någon på min bil, när vi kommer tillräckligt nära så ropar "den"
- Nämen Hej! Oj vilket sammanträffande! Och gör världens smile.

---

Vem kan det vara....? ;)