Jag dansade och sjöng som jag brukade göra när jag Natalie och Klara brukade gå på karaokekvällar. Jag märkte inte ens att Justin slutat spela och bara satt och glodde på mig.
- Vad är det? Varför slutade du spela..? Sa jag och tittade förvånat på honom.
- Du sjunger som en gud..., Sa Justin och reste sig upp. Han kom fram emot mig och la händerna runt mina höfter, han tog bort håret jag hade i ansiktet och tittade mig i ögonen, jag höll på att smälta ner till en pöl på marken! Han kom närmare med huvudet och jag kände hans läppar snuddade mina, jag tog ett litet steg framåt och våra läppar möttes i en mjuk blöt kyss. Jag tog ett mjukt tag om hans nackhår, han flyttade sig så nära mig så jag kände hans hjärta slå mot mig. Jag började avsluta kyssen och Justin hängde med, jag öppnade ögonen och tittade på honom med ett stort leende.
- Igår sa du att jag var en bra vän... Sa jag och skrattade tyst.
- Jag vet, gud ville något annat, sa han och pussade min panna.
Efter en stund när vi suttit och pratat och så, så säger Justin helt plötsligt,
- Jag har en till överraskning, kom!
Vi åkte iväg i hans bil och efter ett tag stannade vi, han satte på mig en ögonbindel och tog min hand för att leda mig dit vi skulle.
När han tog av mig ögonbindeln trodde jag inte mina ögon..

EMELIE'S PERSPEKTIV:


Jag kollade mig omkring i den stora lokalen, det var sidengardiner som satt högt upp i taket och hängde ner mot golvet, det stod ett bort i mitten med levande ljus och mat framdukat. Jag vände mig mot Justin och log. Vi gick fram mot bordet och han ställde sig vid min sida och drog ut stolen.
- Varsågod madam! Sa han och skrattade.
- Tack hern, vad bjuder du på idag? Sa jag med en fånig röst.
- Hm.. Låt oss se, det är fläskfilé med potatisgratäng, sa han med en fånig röst tillbaka.
- Mums! Min favorit! Sa jag och högg in på maten.
Vi åt som galningar båda två och efter ett tag sa Justin,
- Du Emelie?
- Ja vad är det? Sa jag och tittade allvarligt på honom.
- Jag gillar dig verkligen, sa han och jag kände hur hans fot mötte min under bordet. När han sa det blev jag helt varm, jag blev så glad att jag bara ville skrika, jag kände fjärilarna i magen och jag kände hur det hettade vid kinderna.
- Varför blir du generad för? Du som inte ens gillade mig, sa Justin och gjorde sin hairflip och smilade.
- Eh.... stammade jag fram.
- Kom vi dansar! Sa han och reste sig upp.
Vi gick ut på golvet i den stora lokalen och han satte på en sterio som spelade en acoustic låt av Favorite girl. Han la händerna runt min midja och började röra sig lätt i takt till musiken. Jag la huvudet på hans axel eftersom han var längre än mig. Jag kände hans mjuka kropp mot min, jag ville bara pausa tiden och bara ha det såhär, för all evighet med Justin. Min Justin... Jag tog bort mitt huvud från hans axel och tittade upp på Justin, han såg mig rätt in i ögonen och log, log på ett sätt som bara han kan göra. Hans ögon glittrade av ljusen och han slickade sig runt sina perfekt formade läppar, jag ställde mig på tå och mötte de läppar som jag haft i mina drömmar hela tiden egentligen, och nu har jag hittat dom. Jag kände hur hans mun formade sig efter min och hur han mjukt och försiktigt la handen på min rumpa, helt plötsligt möttes våra tungor och de lekte mjukt och försiktigt med varandra. Det kändes helt perfekt, som om jag skulle sjunka genom marken och jag blev helt varm. Helt plötsligt avbröt Justin.
- Eh.. förlåt, det var inte meningen att.. eh.. Sa han och rodnade.
- Det är ingen fara, jag gillade det.. Sa jag och log mot honom.
Vi fortsatte dansa och prata och det kändes verkligen som det här var början till något helt fantastiskt. Justin delade med sig av saker som jag gissade att ingen annan visste, och han berättade om sina småsyskon Jaxon och Jazmyn, han sa att dom skulle gilla mig jätte mycket och att han ville att jag skulle träffa dom någon gång. Jag berättade om min tråkiga familj, och Justin sa att han också skulle vilja leva ett normalt liv i bland.
- Jag skulle också vilja kunna leva ett normalt liv, alla papparazzis är så otroligt jobbiga, det är bara ett under att ingen vet vart jag bor enu! Sa Justin och satte sig ner på golvet. Jag satte mig brevid honom och sa,
- Jag förstår att det måste vara jobbigt ibland, men det är ju underbart att leva som du! Jag menar, att kunna få vad man vill, och kunna bo på den finaste sviten och allt sånt där. Fansen älskar dig ju, sa jag och tittade på honom.
- Pengar är inte allt Emelie, visst det är härligt att ha dom. Men det är ingenting jag gärna skryter om, sa han och tittade ner.
- Vetu Justin? Du är helt underbar. Jag vågar inte tro att det här är sant, jag menar.. Du kan ju liksom svika mig när som helst. Du är en stor kändis och det är svårt att ha ett förhållande med en vanlig tråkig tjej som mig, sa jag och satte betoning på vanlig.
- Vanlig?! Sa han förvåntat. Han tog min hand och fortsatte,
- Emmy, du är allt annat än vanlig. Jag har aldrig träffat någon som dig, du är helt fantastisk, och jag skulle aldrig kunnat svika en sån som du. Jag håller på att falla för dig helt, sa han och kramade om min hand enu hårdare.
Han kallade mig Emmy.. ingen har hittat på ett smeknamn till mig förut, jag blev så till mig att jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, han.. Han var helt perfekt. Jag la mig i hans knä och han började smeka mitt hår mjukt.
- Jag håller på att falla för dig med Bieber, sa jag och blundade.
Justin la sig ner brevid mig på det hårda golvet, och vi somnade båda två. Till den vackra musiken, och Justins hand runt mig. Golvet var inte hårt längre, det kändes som små rosa moln.